Bakfotsfelställningar – varus och valgus

Felställningar i foten

Varus kallas det läge i foten som innebär att hälen lutar inåt. Detta gör att hälsenan drar mer inåt på foten. Fotens balans störs då på så sätt att fotvalvet höjs – kupfotfelställning uppstår ofta. En varusfelställning innebär att man är i obalans i foten. Den yttre muskulaturen är försvagad och förmår inte hålla emot de inåtvridande krafterna på insidan.

Exempel på tillstånd med foten är klubbfot hos spädbarn , och felställningar till följd av t ex sensomotorisk neuropati såsom vid Charcot- Marie- Tooths sjukdom , ett oftast ärftligt tillstånd med nedsatt känsel i ffa fötter och med svaga utåtvridare och sträckarmuskler. Om man belastar foten i varus är man mer benägen att skada fotens yttre stödvävnader. Exempel på detta är de yttre sidoledbanden och de yttre senorna- peroneussenorna.

Vid varusställning i hälen uppkommer ofta ett högt fotvalv- cavus- som en del av de ovan beskrivna tillstånden. Denna deformitet sitter mestadels i mellanfoten

Valgus kallas det tillstånd som innebär att hälen lutar utåt. Detta gör att hälsenan drar foten och fotvalvet utåt. På så sätt belastas insidan av foten mer och plattfothet uppkommer .En valgusfelställning innebär att man är i obalans p g a att de inåtvridande musklerna och senorna ej fungerar i balans med de utåtvridande krafterna.

Plattfothet och valgus felställning är mycket vanligt. Det är i princip så vanligt att det är vanligare än att vara normal eller neutralställd. Under en person levnad har denna typ av felställning också en tendens att öka. Exempel på valgus-felställnigar är skador på Tibialis posterior senan, reumatiska tillstånd med ledskador och senkador, samt mellanfotsinstabilitete med felställda stortår. Principiellt korrigeras felställningar bäst där de uppkommit för att få bästa effekt av kirurgin