De båda pelarna balanserar varandra dvs en förkortning eller obalans i muskelspelet ger en derangering eller felställning. I framfoten finns sex belastningspunkter eftersom stortåns grundled har två så kallade sesamben. Denna komplicerade biologiska apparat är utvecklingshistoriskt en vidareutveckling av handen, sannolikt 100 miljoner år nyare. Hjärnan använder en stor yta av hjärnbarken för att manövrera foten, och således påverkar neurologiska tillstånd också fotens funktion.
Det är vanligt att sjukdomstillstånd av olika typer stör fotens känsliga system. Obalans eller nedsatt funktion uppträder då i form av sneda tår, för platt eller kupig fot, förslitning i leder eller överbelastning och bristningar i senor och eller ledband som exempel. Vid behandlingen av foten strävar man efter att i första hand bevara alla dess strukturer och ledfunktioner för att åstadkomma balans med mesta möjliga normala funktion.