Instabilitet i mellanfot

 
Instabilitet i mellanfot

Vid skador med kraftigt våld t ex trafikskador, fall i trappa och liknande uppkommer ibland ledskador som vrider hela mellanfoten ur led. Dessa är ibland kombinerade med små benbrott.
Dessa s.k. Lisfrancskador kan vara svåra att upptäcka. De ger emellertid ofta upphov till en uttalad instabilitet i mellanfoten och så småningom uppkommer förslitning- artros.

Behandlingen är både vid tidig upptäckt och då artros uppkommit operativ.

Även utan skador har många en fot som i grunden är instabil i första strålen ( stortåns grundben upp i foten). Detta leder till uppkomst av pronation- foten faller in på insidan vid belastning t ex löpning. Många är de som genom åren har en fot som sakta ökar i bredd och längd. Detta förklars av instabiliteten. Sekundärt till denna uppkommer överbelastning och felbelastning i framfoten. detta kan vara stortåbesvär t ex Hallux valgus, Hallux Rigidus, eller smärta i den yttre delen av framfoten, metatarsalgi eventuellt med tillkomst av hammartår, klotår etc. Eftersom dessa tillstånd är mycket vanliga är således mellanfotsinstabilitet ett vanligt tillstånd.
Hos en del leder den obehandlade pronerande foten till att mjukdelarana ger vika och större bakfotsfelställningar uppkommer. Exempel på detta är s.k. tibialis posterior dysfunktion

En person som har förändrade förutsättningar att klara belastningar skadas tidigare i foten om denna ostadighet föreligger. Exempel på detta är reumatiker som får ledskada och förslitning i mellan och framfot av detta, eller diabetiker som om de har fått känselstörningar sent i sin sjukdom , kan få uttalade deformiteter här s.k diabetes-osteopati och sekundärt till detta utveckla grava deformiteter med tendens till sårbildningar- Charcotfot