Hallux Valgus / Varus / Limitus / Rigidus

Smärta och felställning i stortåns grundled är den enskilt vanligaste problemet i foten.

Halluxproblem

Smärta och felställning i stortåns grundled är den enskilt vanligaste problemet i foten.

Eftersom foten utvecklats från ett handlikt organ har de flesta människor fortfarande en tumlik ostadighet i mellanfoten närmare i leden ovanför stortåns grundled. Detta leder till en funktionell ostadighet. Det är detta faktum som gör att foten hos de flesta ökar i storlek över tiden när det längsgående fotvalvet sänks.

Ostadigheten kan leda till antingen en sned stortå, Hallux Valgus, eller en funktionellt stel eller försliten stortå , Hallux Limitus, senare utvecklande sig till Hallux Rigidus, stel stortå.

Det förekommer också att man har en stortå som lutar inåt , från de andra tårna, Hallux varus. Detta tillstånd kan uppkomma vid överkorrigerande kirurgi , samt ses ibland vid ovanligare deformiteter.

En variant på snedställd stortå är att man har en utåtlutning av stortån i dess yttre led. Detta beror då på en snedställning i själva tåskelettet tillståndet kallas Hallux Valgus Interphalangeus.

Allmänt gäller att sneda eller stela stortår kan opereras. Den anledning som finns att operera är smärta och svårigheter att anpassa foten i skor , med begynnande skav eller till och med sår.

Operationsmetod bestäms av problemet och graden av felställning. Vid en planering tar man hänsyn till om andra delar av foten ger upphov till besvär – ex andra tår eller framfotens yttre delar , samt hur det ser ut på röntgenbilderna. En mängd metoder finns beskrivna , men alla fötter kan inte opereras på samma sätt. Därför använder vi ett par olika tekniker i vårt arbete.

För att få jämförbara bilder vid undersökning med röntgen är det viktigt att bilderna är tagna stående med rakt knä ” i belastning”. Det är det bästa sättet att få jämförbara bilder och likaså det mest fysiologiska eftersom det är vid stående man har problem.

Operationen strävar till att återställa balansen i leden så att tån pekar i fotens naturliga riktning, därvid vill man i allmänhet korrigera läget av de s.k. sesambenen som ligger undertill så att dessa spårar korrekt i den mot fotsulan vettande delen av leden.

Vidare vill man åstadkomma att leden har en korrekt placering i höjdled eftersom man annars kan få svårigheter att avveckla foten (om tån ej går att böja uppåt) vilket kan uppkomma om man misslyckas med att placera leden på rätt nivå. Man kan med andra ord säga att denna kirurgi strävar efter en tredimensionell korrektion.