Patientinformationer

 

Information om operation av förvärvad plattfot ( Pes Planus Abducto Valgus, PPAV)

 

Orsak och förekomst

Uppträder ofta utan någon säker skada med uppkomst av svullnad och ömhet nedanför inre fotknölen. Efterhand får man en tendens att falla ner på insidan av foten. Samtidigt uppkommer smärta på utsidan runt yttre fotknölen. Tillståndet gör att foten alltmer faller ner på insidan och efterhand uppkommer stelhet och oförmåga att korrigera foten och således förslitning av lederna, samt ökande oförmåga att balansera foten rakt.

Besvären beror på flera olika orsaker som hänger samman: Dels en dysfunktion i Tibialis Posterior senan med tendinos, dels en töjning av ledbanden på insidan av bakfoten(springligamentet), dels en ostadighet i mellanfotens leder och en stramhet i vaden/ hälsenan. Således en komplex problematik

Symptom

Ofta är smärta vid belastning med värk efter ansträngning det mest typiska symptomet, kombinerat med tilltagande felställning–plattfothet och stelhet och svullnad. Runt om fotleden och nedanför fotknölarna. Instabilitet kan vara ett symptom, att foten känns opålitlig-ostadig. Det blir ofta efterhand svårt att hitta skor, liksom att gå, springa m.m.

 Diagnos

Vid undersökningen tar man reda på om senan på insidan av foten är påverkad, och stabilitet och rörlighet i foten undersöks. Röntgen med belastning bör utföras då man ser om det finns en obalans. Ibland måste man komplettera med ultraljuds-undersökning eller magnetkamera, för att ta reda mer om och hur senskadan eller ledbandsskadan ser ut.

 Behandling

Rehabilitering med sjukgymnastisk träning bör prövas, speciellt i tidiga fall. Om det finns en felställning kan inlägg med lyft på insidan av foten och klack hjälpa upp för att minska belastningen.

Om inte rehabilitering hjälper är kirurgi indicerat. Man korrigerar då felställningen och snedbelastningen av skelettet med förskjutningar och stabiliseringar för att åstadkomma en normalställd fot.

Operation

Under operationen

Operationen görs i narkos, ofta i sidoläge och ryggläge. Om foten har bevarad rörlighet kan man rekonstruera funktionen. Man kombinerar då skelett och mjukdelsingrepp  för att balansera foten. I allmänhet görs en osteotomi i hälbenet och ledbanden på insidan av foten försnävas. Vanligen är Tibialis-posterior senan så dålig att man flyttar dit annan sena, gör en senförflyttning av den långa tåböjarsenan som en förstärkning/ ersättning.

Om det finns en felställning i mellanfoten görs en korrigerande benförskjutning eller stabilisering för att korrigera den främre delen av foten. Samtidgt behandlas då eventuell snedställd stort, Hallux Valgus. Nästan alltid görs dessutom en vadmuskelförlängning eller en hälseneförlängning.

Skulle foten ha fastnat i det felställda läget p g a att man dröjt med behandlingen är det ofta inte möjligt att bevara rörligheten utan man gör då en korrigerande stelläggning så att foten ställs korrekt mot underlaget.

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 90-120 minuter. Ofta stannar du kvar efter operationen under en eller två nätter, med foten i högläge innan du kan åka hem – i baksätet av bilen med foten högt! Detta beroende på hur stort ingrepp vi planerar.

 Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Du får en gips eller en aluminiumskena beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor. Om du har en aluminiumskena skall du ta av den och lufta förbandet dagligen.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 1 till 2dygn. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Ta därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

De första 6 veckorna ska man inte belasta foten alls. Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse. Många gånger kan en Roll-A-Bout eller en Hands-free-krycka vara ett bra avlastningshjälpmedel de första veckorna.

 Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 6-12veckor beroende på vad man har för yrke.

 Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen. Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

 

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad.

Lägg upp foten på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

 

Vi byter vid suturtagningen till en Ortos (en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa). Du får inte belasta på foten ännu och får vänta till efter 6 veckor från ingreppet. Stödjande förband använder man dagtid, och på natten fram till 6 v efter op efter ordination.

När man är oöm på operationslokalerna är det så läkt att man kan vara utan på natten. Då har man ortosen när man är uppe och stödjer (Från v 7-12 således)

Läkningen följs upp med röntgen–kontroll efter 12 veckor

 

I allmänhet kan rehabiliteringen påbörjas efter 6 veckor oftast tillsammans med sjukgymnast. Det brukar ta min 3-4 månader efter ingreppet innan man känner en tydlig bättring och trygghet. Idrott bör vänta minst till dess eller upp till 6 månader i samråd med sjukgymnasten.

Information om operation av akut hälseneruptur

Hälsenan har brustit

Orsak och förekomst

Det är inte ovanligt med hälsenerupturer, vilket ofta beror på en akut överbelastning. Den kan yttra sig som en akut bristning med hastigt isättande smärta, oftast i samband med någon aktivitet som bollsport eller feltramp.

Symptom

Ofta är det en episod akut smärta, eventuellt hörs en smäll. Därefter svaghet vid tåuppresning och svullnad i skadeområdet (blödning).

Diagnos

Det är viktigt att få fram var hälsenan gått av, nere i fästet eller en bit upp. Det avgörs vid undersökningen.  Det finns flera test som visar på skadan. Oftast är detta tillräckligt för diagnosen.

Ibland måste man komplettera med ultraljudsundersökning eller magnetkamera, beroende på lokal och symptom.

Behandling

Man kan behandla antingen icke kirurgiskt eller med operation. Om man inte skall op är det viktigt att lägga ändarna så nära varandra som möjligt tidigt. Efter en vecka kan det vara för sent. Man lägger foten i spetsfot och låter det bildas ett ärr som man sedan gradvis fixerar om till neutralställning på ca 6-8 veckor. Detta görs oftast i en ortos med kilar. Resultaten är i gynnsamma fall lika bra som vid op men med en ngt ökad risk för reruptur (ny bristning), samtidigt är det ingen risk för infektion.

Vid operation kan man operera då man adapterar / lägger samman senändarna med suturer så att de kan läka i ett läge som är nära det urprungliga innan senan gick av. En förlängning ger alltid en svaghet. Efteråt kan man inte belasta som vanligt utan har en ortos som avlastas de första veckorna

Operation

Under operationen

Operationen görs i lokalbedövning eller narkos, i ryggläge eller bukläge, Efteråt får du en gips eller en ortos med kilar.

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 30 minuter. Sedan får du vila ca 30-60 minuter med foten i högläge. Därefter får du åka hem – i baksätet av bilen med foten högt!

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Du får en gips, eller ortos beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man måttliga sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Tag därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

Oftast ska du inte belasta den första tiden oavsett förband. Du får besked om detta efter ingreppet. Man kan då med fördel ha en Roll-A-Bout knäscooter eller en handsfreekrycka för att ha händerna fria

Det är att från början hålla sig i rörelse i fot- knä höft osv en stund varje timme när man är vaken. Detta för att motverka proppar i vaden. Vid detta ingrepp rekommenderar vi att du tar injektioner av blodfdörtunningsmedelk den första månaden då proppar är vanligt.

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 3-10 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Det är viktigt med högläge. Lägg upp den på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad.

Vi ändrar vid suturtagningen till en Ortos med mindre klack(en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa), som du kan belasta på, med hjälp av kryckor. Den använder man dagtid, och på natten fram till 6 veckor efter ingreppet. Därefter har man ortosen till man är smärtfri/ oöm i senan. Vilket brukar vara efter 6-10 veckor efter ingreppet.

Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Räkna med att det tar minst 6-8 månader innan du är återställd efter en hälseneoperation.

Information om Hallux rigidus-operation

Hallux Rigidus betyder stel stortå. Det finns artros i stortåleden och rörligheten är nedsatt. Innan tån blir så stel har den varit begränsad i sin rörelse vid gåendet vilket kallas Hallux Limitus.

Orsak och förekomst

Det vanligaste stället för artrosutveckling i foten är i stortåleden. Orsaken kan vara skador, upprepade småskador eller benbrott men vanligast är att man har en medfödd fottyp som utvecklar detta problem på grund av förhöjd biomekanisk belastning i leden. Hallux Rigidus drabbar vuxna män i större utsträckning än kvinnor.

Symptom

Oftast har man smärta och stelhet i stortåleden. Över tid skapas kantpålagringar på den skadade leden som kan klämma i skor. Besvären utvecklas successivt med gradvis försämring.

Efterhand minskar förmågan att rulla upp över stortån och avveckla

steget, det smärtar och man får vilovärk efter ansträngning. Oftast bildas benpålagringar (osteofyter) runt leden och mest på ovansidan vilket kan skapa trycksmärta från skor och svårighet att hitta passande skor.

Diagnos

Sjukdomsbeskrivningen och undersökningsfynden ger diagnosen.

Den kan sedan bekräftas med röntgen som bör göras med foten i belastning.

Behandling

Vid lindriga symptom kan det räcka med att använda hårda skoinlägg och skor med rullsula, samt smärtstillande. Vid utebliven bättring eller påtagliga besvär är operation lämpligt.

Operation

Operationsingreppet kan vara olika ingrepp beroende på graden av artros samt ev snedställning eller annan felställning av stortån.

Det vanligaste ingreppet vid lätt/måttlig hallux rigidus är så kallad dorsal kilektomi, (Cheilektomi).

Man avlägsnar då osteofyterna på ledhuvudet och en del av den översta delen av leden för att söka bättra rörelsen uppåt. Ett annat alternativ är en förskjutnings- och/ eller förkortningsoperation vid samtidig förekomst av Hallux Valgus. Ibland görs dessa i kombination.

Vid uttalad stelhet eller uttalad smärta är steloperation av leden lämpligt. Detta görs genom att ta fräsa bort ledytorna och rågöra benet och fixera leden med skruvar eller metallskena.

Operationen kan göras i lokalbedövning eller narkos, beroende på ditt önskemål och hälsa. Själva operationen tar ca 20-40 minuter. Därefter vilar du med foten i högläge (hjärthöjd ) i en halvtimme. Sedan får du åka hem – i baksätet av bilen med foten högt!

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och med detta avses samma höjd som hjärtat.

Förbandet skall hållas torrt och rent.

Du har ett mjukt och vadderat fotförband mot svullnad.

Det är av värde att hålla sig i rörelse i fot- knä höft osv en stund varje timme när man är vaken.

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Vid dusch eller bad bör förbandet skyddas ex med plastpåse

Efter cheilektomi kan man belasta på hela foten.

Efter en osteotomi kan man behöva avlasta i viss mån med gång på fotens utsida eller bara på hälen.

Efter en steloperation kan man belasta utan att rulla över foten alls i den skyddssko som man får vid ingreppet.

Foten kommer att vara bandagerad till stygnborttagningen efter 2-3 veckor.

Normalt är foten svullnadsbenägen 4-6 veckor efter en operation.

Därför är det mycket viktigt att efter operationen hålla foten i högläge så ofta så möjligt (oftast räcker det att ha foten i horisontalläge) – framförallt första 2 veckorna. Lägg upp den på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Efter operationen ska man regelbundet (några minuter varannan timme) rörelseträna fot- och knäleden obelastad (cykla uppe i luften).

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Tag därför värktabletterna från början (innan det gör ont ) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 2-8 veckor beroende på vad man har för yrke och vilken typ av operation som är utförd.

Återbesök

Efter 2-3 veckor har du ett återbesök för att ta bort förbandet och ta bort stygnen. Om allt då läkt kan du därefter duscha och tvätta foten som vanligt.

Ofta kan du behöva hjälp med rehabiliteringen, kanske sjukgymnastik om det gjorts en cheilektomi eller osteotomi. Om det gjorts en artrodes skall tån läka innan man börjar rulla över stortån och du kommer då få ett återbesök ca 6-8 veckor efteringreppet för att ta ställning till om det läkt så att man kan börja belasta mer normalt.

Efter 12 veckor brukar man då också göra röntgen för att kontrollera läkningen.

Det är normalt att ärret känns hårt och ömmande och man har till och från ont, svullnad, och ömhet i sin fot i flera månader efter operationen, i vissa fall upp till ett år. Detta minskar med tiden. När såret läkt, kan man massera med fotkräm och mjuka upp ärret.

Hallux Valgus

 Hallux Valgus, betyder snedställd stortå. Stortån vinklas alltmer mot de andra tårna, ibland kan tårna även ligga omlott. Med tiden får man en knöl över stortåns insida.

Orsak och förekomst

Hallux Valgus är den vanligaste felställningen i foten hos vuxna, och är vanligare hos kvinnor än män. Ärftlighet antas spela en stor roll. Nedsjunket fotvalv leder till bredare framfot och ökad felställning av stortån.

Symptom

Det vanligaste symptomet är skobesvär med trycksmärta över knölen. Man är oftast besvärsfri vid barfotagång. Vid uttalad felställning kan däremot stortån ge tryckbesvär från andratån (”pektån”). Man har svårt att hitta anpassade skor.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån din sjukdomshistoria och de fynd man gör vid en undersökning. Röntgen med belastning görs för att se hur stor felställningen är inför ett ingrepp och för att kartlägga biomekaniska felställningar och eventuella  artrosförändringar i stortåns grundled.

Behandling

Vid lindriga symptom kan det räcka med att använda skoinlägg ibland med främre pelott och rymliga vridstabila skor med liten klack. Vid utebliven förbättring eller påtagliga besvär kan en operation behövas.

Operation

Under operationen

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig, den vanligaste metoden är en distal osteotomi av typ Chevron, eller om större felställning av typ Scarf, ibland kombinerat med ytterligare ingrepp i tåbenet med en tåosteotomi-Akin. Det gemensamma syftet med alla typer av ingrepp är att man behöver flytta stortåleden in mot foten, göra foten smalare. Detta rätar nästan alltid upp stortån så den blir rak, annars kan man behöva ytterligare korrigeringar av skelett i stortån, alt en mjukdelskorrigering kring stortåleden.

Operationen kan göras i lokalbedövning eller narkos, beroende på ditt önskemål och hälsa. Själva operationen tar ca 20-40 minuter. Sedan får du vila ca 30 minuter med foten högt. Därefter får du åka hem – i baksätet av bilen med foten högt! 

Efter operationen

Det viktigaste efter en fotoperation är: HÖGT & TORRT!

Du får ett fotförband och kan antingen gå platt på foten, eller gå på utsidan och hälen, utan att belasta framfoten. Det är bra att använda en speciell operationssko vid gång. Foten kommer att vara bandagerad i 3 veckor.

Normalt är den opererade foten mottaglig för ytterligare svullnad 4-6 veckor efter en operation. Därför är det mycket viktigt att efter operationen hålla foten i högläge så ofta så möjligt (oftast räcker det att ha foten i horisontalläge) – framförallt första 2 veckorna, samt att använda en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet, köps på Apoteket.

Efter operationen ska man regelbundet (några minuter varannan timme) rörelseträna fot- och knäleden obelastad (cykla uppe i luften).

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Torrt: Håll bandaget torrt, du kan vid duschning skydda det med dubbla plastpåsar eller med en duschstövel som finns att köpa på apoteket. Detta skyddar operationssåret och förhindrar infektion.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man ofta sårsmärtor som kan vara besvärande, framförallt första 3 dagarna, därför är det viktigt att man tar sina värktabletter regelbundet (redan innan man börjar få ont). Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 2-6 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök Tre veckor efter operationen är det dags att ta stygnen och få ett nytt fotförband gärna med en tåspridare (finns på apoteket i silikon). Detta sker här hos oss, du får närmare information om det efter operationen.

Ofta kan man då börja rörelseträna själv eller med sjukgymnast med successivt ökande belastning och således promenera, cykla eller simma.

Det är normalt att ärret känns hårt och ömmande och man har till och från ont, svullnad, och ömhet i sin fot i flera månader efter operationen, i vissa fall upp till ett år. Dessa besvär kommer att minska med tiden. När såret väl är läkt kan det mjukas upp med massage och fotkräm.

Information om operation av hälsenessmärta

Hälsenan kan lätt bli överbelastad och skadad.

Orsak och förekomst

Det är inte ovanligt med besvär från hälsenan, vilket ofta beror på en överbelastning. Den kan yttra sig som en akut bristning med hastigt isättande smärta, eller mer som en smygande värk och kanske svullnad.

Om besvären sitter en bit upp på senan, några cm ovanför hälbenets kant, så är det en form av överbelastning/bristning som ofta kan tränas bort.

Om besvären sitter ner i fästet, så beror ofta besvären mer på en trängsel för senan mot hälbenet, som ofta behöver åtgärdas kirurgiskt.

Symptom

Ofta är värk efter ansträngning det mest typiska symptomet, och en smärtande hälsena på morgonen eller efter man suttit still, som måste ”gås igång”. Det är ofta just vid frånskjutet i steget som det smärtar.

Diagnos

Det är viktigt att få fram var på hälsenan man har besvären. Om det sitter nere i fästet, eller om det sitter en bit upp. Det görs vid undersökningen.

Röntgen med belastning bör utföras då man ser om det finns förkalkningar i senan, men också om det finns ojämnheter på hälbenet. Ibland måste man komplettera med ultraljudsundersökning eller magnetkamera, beroende på lokal och symptom.

Behandling

Vid lindriga symptom av tendinos-besvären, de som ligger en bit upp på senan,  rekommenderas i första hand rehabilitering med excentrisk träning där man under samtidig vadmuskelförlängning bromsar rörelsen i den skadade foten, och lyfter sig med den friska foten. Detta görs så ofta som möjligt, varje timme 20 ggr många gånger dagligen. Utöver det rekommenderas dessutom stretch med både rakt och böjt knä. Innan man diskuterar en kirurgisk behandling bör man ha testat denna rehabilitering

Ofta kan en klack i/under skon avlasta senan genom ändrad vinkel från hälbenet, och ge symptomlindring. Detta hjälper också till att finna diagnosen.

Om inte denna behandling hjälper så kan man för tendinos-förändringar (svullnad i senan) pröva sclerosering av eventuella blodkärl som växt in i senan. Detta görs under ultraljudskontroll. För dessa vanliga besvär finns en mängd olika alternativ-behandlingar.  Emellertid saknas evidens i medicinsk mening för många av dessa behandlingar som ändå kan hjälpa.

Om besvären inte ger sig kan kirurgiska ingrepp lindra. Senan kan rensas från ärr och svullnad eller man kan flytta annan sena eller muskel för att förstärka  senan. Vid problem i fästet tas i allmänhet en del av hälbenet bort för att ge plats åt den svullna senan samtidigt som slemsäck och eventuella benbildningar bortrensas.

 

Operation

Under operationen

Operationen görs i narkos, i sidoläge eller bukläge.

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 40-60  minuter. Sedan får du vila ca 30-60 minuter med foten i högläge. Därefter får du åka hem – i baksätet av bilen med foten högt!

 

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat. Lägg upp den på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Du får en gips, en aluminiumskena eller ortos beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor. Men det är bra att ta av aluminiumskenan eller ortosen en stund dagligen och lufta förbandet.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Ta därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

Oftast ska du inte belasta den första tiden oavsett du har en aluminiumskena eller ortos. Du får besked om detta efter ingreppet.

Det är att från början hålla sig i rörelse i fot- knä höft osv en stund varje timme när man är vaken.

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 3-10 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad.

Vi byter vid suturtagningen till en Ortos (en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa), som du kan belasta på, med hjälp av kryckor. Den använder man dagtid, och på natten fram till 6 veckor efter ingreppet. Därefter har man ortosen till man är smärtfri/ oöm i senan. Vilket brukar vara efter 6-10 veckor efter ingreppet.

Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Räkna med att det tar minst 6-8 månader innan du är återställd efter en hälsenoperation.

Information om Hammartå, Klotå och Klubbtå-operation 

Hammartå, Klotå och klubbtå är olika felställningar i tårna som uppkommer genom obalans i framfoten. Det är svårt eller omöjligt att sträcka ut tån. Ofta förekommer samtidigt sned stortå (Hallux Valgus). De olika formförändringarna behandlas med små variationer – hammartå (böjd i mellanleden), klubb-tå (böjd i ytterleden) och klotå (böjd i både mellan- och ytterleden).

Orsak och förekomst

Hammartå är en av fotens vanligaste felställningar, vanligare hos kvinnor än män. Ärftlighet antas spela en stor roll. Sänkt fotvalv brukar spela in.  För högt fotvalv ger ofta dessa felställningar också.

Symptom

Det vanligaste symptomet är skobesvär med trycksmärta över mellanleden, där det så småningom bildas en hudförhårdnad, ibland sår. Vid mer uttalad felställning får man även belastningssmärta i framfoten under framfotens ledhuvuden. Vid klotå får man även tryckbesvär på toppen av

tån. Vid klubbtå får man en ömmande förhårdnad över tåspetsen.

Diagnos

Sjukdomshistorien och undersökningsfyndet ger diagnosen.

Röntgen med belastning bör utföras och hjälper kirurgen att se biomekaniska felställningar.

Behandling

Vid lindriga symptom kan det räcka med att använda skoinlägg med främre pelott som rätar ut tårna något och mjuka skydd mellan tårna och rymliga skor. Detta fungerar om formförändringen är mjuk , d v s man kan räta ut tån. Om tån redan blivit stel brukar det enda sättet att komma vidare vara en kirurgisk korrektion.

Operation

Under operationen

Ett mängd tekniker kan användas för att lindra besvären – mjukdelskorrigerande operationer, skelettoperationer eller en kombination av dessa. Ibland fixeras tån med ett metallstift eller en skruv. Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Operationen kan göras i lokalbedövning eller narkos, beroende på ditt önskemål och hälsa. Själva operationen tar 15-40 minuter. Sedan får du vila ca 30 minuter med foten i högläge. Därefter får du åka hem – i baksätet av bilen med foten högt!

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Förbandet skall hållas torrt och rent.

Du får ett vadderat fotförband mot svullnad och kan antingen gå platt på foten, eller gå på utsidan och hälen, alltså inte belasta framfoten. Det är bra att använda en speciell operationssko vid gång. Normalt byter vi inte förband förrän vid suturtagningen efter 2-3 veckor.

Normalt är den opererade foten mottaglig för ytterligare svullnad 4-6 veckor efter en operation Därför är det mycket viktigt att efter operationen hålla foten i högläge så ofta så möjligt (oftast räcker det att ha foten i horisontalläge) – framförallt första 2 veckorna.

Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Det är av värde att belasta och använda foten så normalt det går från början och hålla sig i rörelse i fot- knä höft osv en stund varje timme när man är vaken.

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Vid dusch eller bad måste förbandet skyddas ex med plastpåse

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Tag därför värktabletterna från början ( innan det gör ont ) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 2-6 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök

Efter 2-3 veckor har du ett återbesök för att ta bort förbandet och ta bort stygnen. Om allt då läkt kan du därefter duscha och tvätta foten som vanligt.

Om vi använt stift brukar de få sitta kvar ca 5-6 veckor innan vi tar bort dem. Beroende på sårsituationen kan man duscha på stiften när stygnen tagits.

Det är normalt att ärret känns hårt och ömmande och man har till och från ont, svullnad, och ömhet i sin fot i flera månader efter operationen, i vissa fall upp till ett år. Detta minskar med tiden. När såret läkt, kan man massera med fotkräm och mjuka upp ärret.

 

Information om operation av hyperpronation med HyProCure

Orsak och förekomst

Hyperpronation avser i detta sammanhang en pronation som beror på överrörlighet i de bakre delarna av foten.

Symptom

Detta kan ge upphov till en mängd olika symtom som trötthet i foten som faller in, smärta under hälen som plantar fasciit, ömhet på utsidan framför yttre fotknölen, m.m. Många gånger finns också stortåproblem med i bilden.

Diagnos

Vid den kliniska undersökningen utesluts att muskelfunktionen är påverkad, och stabiliteten i fotleden undersöks. Fotens ställning kontrolleras och är vägledande. Röntgen med belastning bör utföras för att utesluta skador på skelettet och visualisera fotens ställning. Ibland behövs ytterligare kartläggning för att se om det finns artros eller medfödda benbryggor (Coalitio).

Behandling

I första hand ska sjukgymnastisk träning och avlastande fotbäddar/ inlägg prövas, för att se effekten. Resultaten av detta är generellt goda.

Om inte rehabiliterande behandling hjälper på 2-3 månader rekommenderas en förnyad diskussion om rekonstruktion av fotställningen med kirurgi.

Operation

Under operationen

Operationen görs i lokal bedövning eller narkos, ofta i ryggläge där man genom ett litet snitt framför yttre fotknölen rensar ur den naturliga benkanalen – canalus- sinus-tarsi och inplanterar en korrekt storlek HyProCure. Ibland kan det behöva göras en vadmuskel- eller hälseneförlängning vid ingreppet för att normalställa foten. Då används en ortos efter ingreppet de första 6 veckorna.

Om det finns benbryggor bör de tas bort innan implantatat sätts på plats.

Din fotkirurg beslutar vad som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 20-30 minuter. Efteråt får du vila ca 30-60 minuter med foten i högläge och åka hem – i baksätet av bilen med foten högt! Detta beroende på hur stort ingrepp vi planerar.

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Du får en postopsko eller gips alternativt ortos beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor. Om du har en ortos skall du ta av den och lufta förbandet dagligen.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Ta därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

Den första veckan ska man inte belasta foten alls. Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 3-10 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad.

Det är viktigt att tänka på att ha foten i högläge när man sitter. Lägg upp den på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Om du förlängt vaden/ hälsenan får du vid suturtagningen behålla Ortos (en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa), Du får belasta på foten, med hjälp av kryckor. Stödjande förband använder man dagtid, och på natten fram till 6 v efter op efter ordination.

När man är oöm på operationslokalerna är det så läkt att man kan vara utan.

I allmänhet kan rehabiliteringen påbörjas genast eller senast efter 6 veckor oftast tillsammans med sjukgymnast. Det brukar ta min 2-4 månader efter ingreppet innan man känner en tydlig bättring och trygghet. Idrott bör vänta till dess eller upp till 6 månader i samråd med sjukgymnasten.

Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Information om operation av fotledsartros- främre dekompression ev osteotomi

 

Orsak och förekomst

Uppkomst av förslitning i fotleden är vanligt. Det ger i den enskildes upplevelse lika stora problem som höft eller knä förslitning. Det är vanligt att det finns en skada/ benbrott/ vrickning som orsak, men även reumatiska sjukdomar och infektioner kan ge artros.

Symptom

Ofta är smärta vid belastning med värk efter ansträngning det mest typiska symptomet, kombinerat med svullnad, stelhet och kanske en tilltagande felställning–svårt att hitta skor.

Således svårt att leva normal-liv liksom att gå, springa m.m.

 

Diagnos

Vid undersökningen kontrolleras stabilitet och rörlighet i foten. Röntgen med belastning bör utföras då man ser om det finns en obalans, och bättre kan bedöma broskkvaliteten.

 Behandling

Rehabilitering med sjukgymnastisk träning bör prövas, speciellt i tidiga fall. Om det finns en felställning kan inlägg med dämpning och klack hjälpa upp för att minska belastningen.

Sko med gåvagga ex MBT kan lindra bra.

Om inte rehabilitering hjälper bör man överväga kirurgi.  Med kirurgi söker man normalisera inriktningen av skelettet och ta bort smärtande benkonflikter för att söka åstadkomma en normalställd och sannolikt smärtfri fot.

I tidiga skeden kan man rensa leden, och eventuellt korrigera felställningar men i senare skeden när leden är mer uttalat försliten är konstgjord led eller stabilisering med steloperation de möjliga alternativen.

Operation

Under operationen

Operationen görs i narkos, ofta i ryggläge där man inspekterar leden med artroscopi eller öppen kirurgi och samtidigt avlägsnar de pålagringar som finns speciellt framtill i leden.  För att förbättra ledens rörlighet uppåt kan ofta en förlängning av vadmuskeln hjälpa till att avlasta.

Om det finns en felställning i sidled kan man korrigera denna med en osteotomi i nedre delen av underbenet. Ibland kan man även behöva vinkla i hälbenet för att korrigera ställningen på foten.

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 90-120 minuter. Ofta stannar du kvar efter operationen under en eller två nätter, med foten i högläge innan du kan åka hem – i baksätet av bilen med foten högt!

 Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Om man endas tagit bort ben framtill i leden kan du belasta genast och börja träningen. Annars måste vävnaderna läka innan du kan börja träna.

Du får då en gips eller en aluminiumskena beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor. Om du har en aluminiumskena skall du ta av den och lufta förbandet dagligen.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 1 till 2dygn. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Ta därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

De första 2-3 veckorna ska man inte belasta foten alls. Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse. Många gånger kan en Roll-A-Bout eller en Hands-free-krycka vara ett bra avlastningshjälpmedel de första veckorna.

 Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 6-12veckor beroende på vad man har för yrke.

 Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad. Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Vi byter vid suturtagningen till en Ortos (en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa),. Du får inte belasta på foten som vanligt ännu annat än i undantagsfall och får vänta till efter 6-8 veckor från ingreppet. Stödjande förband använder man dagtid, och på natten fram till 6 v efter op efter ordination.

När man är oöm på operationslokalerna är det så läkt att man kan vara utan på natten. Då har man ortosen när man är uppe och stödjer (Från v 7-12 således)

Det är viktigt med högläge. Lägg upp foten på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Läkningen följs upp med röntgen –kontroll efter 12 veckor.

I allmänhet kan rehabiliteringen påbörjas efter 6 veckor oftast tillsammans med sjukgymnast. Det brukar ta min 3-4 månader efter ingreppet innan man känner en tydlig bättring och trygghet.

Information om operation av mellanfotsinstabilitet / förslitning.

Lapidus-operation, Lisfranc-artrodes m.m.

Orsak och förekomst

Tilltagande plattfothet–ostadighet i mellanfoten kan leda till svullnad och smärta i mellanfoten.

I unga år kan den drabbade haft en känsla av svaga fötter, pronationstendens. Ofta ger detta besvär från stortån med Hallux Valgus eller Limitus. Sekundärt eller senare uppkomst smärta under den yttre delen av foten med överbelastning med smärta i trampet. (transfermetatarsalgi)

Ibland uppkomst av stressfrakturer i mellanfotsbenen utan påtagliga belastningsepisoder.

Tillståndet kan göra att foten alltmer faller ner på insidan och efterhand uppkommer stelhet och oförmåga att korrigera foten och således förslitning av lederna, samt ökande oförmåga att balansera foten rakt.

Besvären beror på en strukturell svaghet i mellanfoten, ibland efter skada och en stramhet i vaden/ hälsenan.

Symptom

Ofta är smärta vid belastning med värk efter ansträngning det mest typiska symptomet, kombinerat med tilltagande felställning–plattfothet och stelhet och svullnad. Smärtan kan vara i stortå- mellanfot eller yttre framfoten. Instabilitet kan vara ett symptom, att foten känns opålitlig-ostadig.   Oftast efterhand svårt att hitta skor, liksom att gå, springa m.m.

 Diagnos

Vid undersökningen tar man reda på om Tibialis Posterior-senan på insidan av foten är påverkad, och stabilitet och rörlighet i foten undersöks. Röntgen med belastning bör utföras då man ser om det finns en förslitning eller obalans.

 Behandling

Rehabilitering med sjukgymnastisk träning bör prövas, speciellt i tidiga fall. Om det finns en felställning kan inlägg med lyft på insidan av foten alternativt även på utsidan framtill (ridet inlägg) och klack hjälpa upp för att minska belastningen.

Sko eller inlägg/fotbäddar med gåvagga till exempel MBT kan lindra bra.

Om inte rehabilitering hjälper är kirurgi indicerat. Detta för att normalisera inriktningen av skelettet och stabilisera lederna för att åstadkomma en normalställd  och sannolikt smärtfri fot.

Operation

Under operationen

Operationen görs i narkos, ofta i ryggläge där man rågör mellanfotsleden/ lederna och fixerar dem med skruvar och/ eller metall skena. Oftast gör man en korrektion av stortåledens inriktning. Ibland kompletteras kirurgin med ingrepp i mellanfotsbenen. Nästan alltid görs en vadmuskelförlängning eller hälseneförlängning.

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 90-120 minuter. Ofta stannar du kvar efter operationen under en eller två nätter, med foten i högläge innan du kan åka hem – i baksätet av bilen med foten högt!

 Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Du får en gips eller en aluminiumskena beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor. Om du har en aluminiumskena skall du ta av den och lufta förbandet dagligen.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 1 till 2dygn. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Ta därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet. Du kommer att få recept på lämpliga läkemedel. Oftast Citodon 2 tabl var 6:e timme + Arcoxia 90 mg varje dag den första tiden.

De första 6 veckorna ska man inte belasta foten alls. Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse. Många gånger kan en Roll-A-Bout vara ett bra avlastningshjälpmedel de första veckorna.

 Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 6-12 veckor beroende på vad man har för yrke.

 Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad. Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Det är viktigt med högläge. Lägg upp foten på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Vi byter vid suturtagningen till en Ortos (en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa),. Du får inte belasta på foten ännu och får vänta till efter 6 veckor från ingreppet. Stödjande förband använder man dagtid, och på natten fram till 6 v efter op efter ordination.

När man är oöm på operationslokalerna är det så läkt att man kan vara utan på natten. Då har man ortosen när man är uppe och stödjer (Från v 7-12 således)

Läkningen följs upp med röntgen –kontroll efter 12 veckor

I allmänhet kan rehabiliteringen påbörjas efter 6 veckor oftast tillsammans med sjukgymnast. Det brukar ta min 3-4 månader efter ingreppet innan man känner en tydlig bättring och trygghet. Idrott bör vänta minst till dess eller upp till 6 månader i samråd med sjukgymnasten.

Information om op för Mortons neurom

Mortons neurom innebär en störning- förtjockning av en känselnerv i framfoten som går ut till tårna.

Oftast sitter detta mellan 3:e och 4:e tån, ibland mellan 2:a och 3:e tån. Orsaken är oklar, ökad belastning av framfoten kan leda till utveckling av neuromet. Ofta ökar besvären vid skoanvändning speciellt i snäva skor då nerven kläms ihop från sidorna.

Symptom

Belastningssmärta, utstrålande smärta i de tår som är engagerade, tillsammans med känselbortfall på insidan av tårna och smärtande neuromklick är symptom som kan förekomma. Oftast är smärtan uttalad, och släpper vid ngn manipulation av foten eller när man tar av sig skorna.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån din beskrivning och undersökningen. En undersökning med magnetkamera kan ibland påvisa en svullen nerv, även om man ibland finner detta även hos friska individer

Behandling

Icke kirurgisk behandling med avlastning och smärtstillande är förstahandsbehandling

Vid utebliven förbättring och påtagliga besvär är operation aktuellt. 

Operation

Vid operationen avlägsnas den svullna nerven. Operationen sker antingen uppifrån eller genom fotsulan. Din fotkirurg kommer att informera dig vart man lägger snittet.

Resultatet av ingreppet blir lika oavsett detta, som beror på kirurgens preferens.

Operationen sker i lokalbedövning eller narkos. Själva operationen tar ca 20 minuter. Sedan får du vila ca 30 minuter med foten i högläge så att blödningsriken minimeras. Därefter får du åka hem – i baksätet av bilen med foten högt

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Förbandet skall hållas torrt och rent.

Normalt byter vi inte förband förrän vid suturtagningen efter 2-3 veckor p g a att det är sterilförpackat.

Svullnad är vanligt minst 4-6 veckor och bör minimeras så gott det går..

Högläge minskar detta problem och bör intas så ofta som det är möjligt

(oftast räcker det att ha foten i horisontalläge) – framförallt första 2 veckorna.

Det är av värde att belasta och använda foten så normalt det går från början och hålla sig i rörelse i fot- knä höft osv en stund varje timme när man är vaken.

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Vid dusch eller bad måste förbandet skyddas ex med plastpåse

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor avtagande efter de första dagarna, Ta värktabletter för att undvika detta obehag.

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 2-3 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök

Efter 2-3 veckor har du ett återbesök för att ta stygnen hos oss. Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad. Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Det är normalt att ärret känns hårt och ömmande i början och man har till och från ont, svullnad, och ömhet i sin fot i flera månader efter operationen, i vissa fall upp till ett år. Detta kommer att minska gradvis. När såret läkt, kan fotkräm användas att massera och mjuka upp foten med

Man får en bestående känselnedsättning mellan tårna efter operationen då nerven är borta, men detta påverkar inte fotens funktion.

Information om operation av ledband/senskada fotledens utsida

Smärta överbelastning kring yttre fotledsknölen

Orsak och förekomst

Efter en överbelastning av utsidan av foten, ex en snedställd felställning, eller en vrickning, kan såväl senor som ledband på sönder eller förlängas på utsidan av fotleden.

Symptom

Ofta är värk efter ansträngning det mest typiska symptomet, kombinerat med stelhet och svullnad. Instabilitet kan vid isolerad ledbandsskada vara det enda symptomet, att man har lätt att vricka sig.

Diagnos

Vid undersökningen tar man reda på om senan på utsidan av foten är påverkad, och stabilitet i fotleden undersöks. Röntgen med belastning bör utföras då man ser om det finns skador på skelettet kring yttre fotledsknölen. Ibland måste man komplettera med ultraljudsundersökning eller magnetkamera, för att ta reda på om och hur ev senskada eller ledyteskada ser ut.  

Behandling

Vid instabilitet ska sjukgymnastisk träning prövas, många blir besvärsfria av detta. Om det finns en överbelastning i senorna, kan inlägg hjälpa upp för att minska belastningen.

Om inte rehabiliteringsbehandling hjälper överväger vi att reparera skador på senor och ledband med kirurgi.

Operation

Under operationen

Operationen görs i narkos, ibland i sidoläge där man vid ledbandsskada återställer anatomin så att fotleden blir stabil. Oftast går ledbanden att sy tillbaka anatomiskt enligt Broström och eventuellt med en förstärkning av benhinna eller vävnadsremsa från foten.  Vid senskada finns flera varianter beroende på skada.

Din fotkirurg beslutar vilken metod som är bäst för dig. Själva operationen tar ca 40-60 minuter. Ibland stannar du kvar efter operationen under en natt, i andra fall får du vila ca 30-60 minuter med foten i högläge och åka hem – i baksätet av bilen med foten högt! Detta beroende på hur stort ingrepp vi planerar.

Efter operationen

Högläge är alltid att föredra efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat.

Du får en gips eller en aluminiumskena beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Ta därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet.

Man kan alltid sätta ner foten mot marken när man står, men i början får man räkna med att lasta av foten med hjälp av kryckorna i gången.

Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse

Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan 3-10 veckor beroende på vad man har för yrke.

Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad.

Vi byter vid suturtagningen till en Walker Ortos (en form av behandlingsstövel som ser ut som slalompjäxa), eller ett mindre förband som sätts i skon, som stabiliserar fotleden från sidorna. Du får belasta på foten, med hjälp av kryckor. Stödjande förband använder man dagtid, med man på natten kan klara sig utan. Undantag finns, där man måste använda förband dygnet runt, vilket behövs ibland vid mer komplicerade seningrepp.

Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Man bör räkna med att det tar 3 månader innan man kan jogga lätt och 4-6 månader innan man kan återgå i idrott speciellt kontaktidrott.

Information om steloperation i foten och fotleden

 Operation med steloperation av fotled, språngbensleder och mellanfotsleder.

Orsak och förekomst

Under livet kan lederna i foten få skador och förslitningar som innebär att brosket tunnas ut, och det underliggande benet börjar värka. Till slut försvinner glidytorna, rörelsen i leden minskar pga svullnad av ledkapseln.

Symptom

Ofta är smärta vid belastning och värk efter ansträngning det mest typiska symptomet, och en känsla av stel fot på morgonen eller efter man suttit still, som måste ”gås igång”.

 Diagnos

Röntgen med belastning ger ofta diagnosen. Ibland kan man behöva ge bedövning i olika leder i foten, för att vara säker på vilken led som ger symptomen.

 Behandling

Det är vanligt att man försöker med att ge kortison tillsammans med bedövning i leden. Det kan prövas någon eller några gånger, men till slut har det ofta inte någon effekt längre. Vissa leder kan svara så bra på detta att det kan bli den slutliga behandlingen.

Stabila skor ( även kängor) och inlägg bör prövas, liksom yttre stabiliserande förband. Sjukgymnastik kan ha en plats i behandlingen.

Operation med steloperation i den angripna leden är i allmänhet den slutgiltiga lösningen.

Operation

Under operationen

Operationen görs i narkos, där ledytorna rågöres och fixeras mot varandra med skruvar eller plattor. Detta för att benen ska växa ihop mot varandra. Du kommer stanna kvar 1-2 dagar beroende på ingreppets storlek.

 

Efter operationen

Högläge är mycket viktigt efter ingreppet och detta avses samma höjd som hjärtat. Lägg upp benet så fort du är still, på en stol eller liknande. Du kan behöva vila och lägga upp benet i en soffa ett par timmar per dag. Stå inte för länge, utan tänk på att foten läker bättre med mindre risk för propp i benet, och infektion, om man är rädd om sig.

Du får en gips, eller en aluminiumskena beroende på ingrepp. Den låter vi sitta kvar fram till suturtagningen efter 2-3 veckor.

Smärta: Bedövningen sitter vanligen i mellan 3 och 6 timmar. Efteråt får man sårsmärtor framförallt första 3 dagarna. Tag därför värktabletterna från början (innan det gör ont) och regelbundet.

Det är av värde att hålla sig i rörelse i fot- knä höft osv en stund varje timme när man är vaken.

Mindre svullnad = mindre värk, bättre läkning och mindre risk för komplikationer!

Vid dusch eller bad, måste underbenet skyddas ex med plastpåse

 Sjukskrivning

Sjukskrivningen är vanligen mellan1-4 månader beroende på vilket ingrepp man har gjort, och vad man har för yrke.

 Återbesök

Efter 2-3 veckor får du ett återbesök för att ta bort gips/skena, samt övrigt förband, och ta bort stygnen.

Vi tejpar såren efter stygnborttagningen, något som bör sitta kvar de första dagarna, och sedan kan ersättas med kirurgtape som köps på Apoteket. En form av papperstejp på rulle, som är ca 2½ cm bred, vit eller hudfärgad. Du kan efter stygnen tagits duscha och tvätta foten som vanligt, klapptorka sår och tape, som torkar efter några minuter.

Det är viktigt med högläge. Lägg upp foten på en pall när du är still. Använd gärna en stödstrumpa (flygstrumpa) dagtid upp mot 2 månader efter ingreppet. Den kan köpas på Apoteket.

Vi byter vid suturtagningen till en Ortos (en form av behandlingsstövel som kan se ut som slalompjäxa). Du får sätta ner foten i stående som balans, men inte gå på foten. När du går får du sätta ner benets vikt mot marken, men det får inte göra ont i belastning, eller värka på kvällen, då har du belastat för mycket, och måste minska belastningen till dagen efter. Stödjande förband använder man dagtid, och på natten fram till 6 v efter op efter ordination.

När man är oöm på operationslokalerna är det så läkt att man kan vara utan på natten. Då har man ortosen när man är uppe och stödjer (Från v 7-12 således)

Läkningen följs upp med röntgen –kontroll efter 12 veckor

Efter totalt 8 veckor kommer du att få ett återbesök, där vi kontrollerar hur det går, och i de flesta fall kan du nu belasta mer på foten, för samtliga operationer ta bort ortosen på natten, och ibland även byta ortos till en stadig sko på dagen, om kryckor används för eventuell avlastning.

Efter 12 veckor är det dags för en röntgenkontroll och återbesök, där vi bekräftar att steloperationen är läkt.

Räkna med att det tar minst 6-8 månader innan du är återställd efter en steloperation, upp mot 1 år i vissa fall.